Vi vill i det här blogginlägget tillhandahålla lite information om alpackor. Vi hoppas att ni får trevlig läsning och att vi kan förmedla lite okänd information.
Alpackan kallas även Pako (latin: Vicugna pacos) och kommer från Sydamerika, närmare bestämt från de sydamerikanska Anderna. Den tillhör kamelfamiljen. Alpackor avels säljs naturligtvis främst för sin högkvalitativa ull. Men djuren används även gärna i terapeutiska syften eftersom deras lugna väsen antas ha en terapeutiskt gynnsam inverkan.
Befolkning:
Över tre fjärdedelar av alla alpackor lever i Peru. Det är ca 3,5 miljoner djur. Även i Europa har de vackra fyrfoten avels sedan ca 1990. Två alpackaraser är kända: Huacaya och Suri.
När de föds har djuren inga pucklar på kroppen. De väger ca 50–80 kg. Alpackoxarna kan bli betydligt tyngre än honorna. Pälsfärgerna varierar enormt. Allt från snövitt över beige, grått och brunt/rödbrunt till djupsvart är möjligt. Dessutom finns det alpackor som är flerfärgade och/eller spräckliga.
En alpacka är ett utpräglat socialt flockdjur som mår bäst i en grupp. Alpackor är rena växtätare. De har en tredelad mage som underlättar matsmältningen av växtföda. De använder en så kallad betesplatta för att tugga maten och har inga framtänder.
Normalt skördas alpackull en gång om året. Det användbara utbytet är 1–3 kg per djur. Råullen bearbetas sedan vidare till exklusivt garn.
Alpackans fiber utmärker sig genom att vara mjuk, fin och temperaturreglerande. Den är varmare än fårull. Dessutom har den en lägre fetthalt.
Har ni mer spännande information om alpackor som saknas här? Låt oss veta.
Information om alpackor
2 minuters läsning
